Nu är det hög tid att rusta ditt hus inför vintern med
I genomsnitt försvinner minst en tredjedel av värmen ut genom tak och väggar. Med hjälp av isolering kan du minska värmeförlusterna och dra ned på energinotan.
I Sverige går cirka 30 procent av energianvändningen åt till att värma våra hus. Men mycket av värmen gör ingen nytta. I ett normalisolerat hus försvinner cirka 15 procent av värmen upp genom taket och cirka 20 procent genom väggarna, enligt Energimyndighetens beräkningar.
Störst är naturligtvis värmeförlusterna i äldre hus som är sämre isolerade, medan klimatskalet i nybyggda småhus med åren blivit bättre.
– Många av dagens nybyggda hus är lågenergihus eller passivhus, som är så välisolerade och täta att de inte behöver något traditionellt värmesystem. Det kan räcka med ett från- och tilluftssystem med värmeväxlare som återvinner värmen ur luften, säger Lars-Erik Olsson, produktchef Byggisolering på Paroc, som är marknadsledande leverantör av stenullsisolering.
Men även i äldre hus finns det stora möjligheter att minska värmeförlusterna genom tilläggsisolering. Ända in på 1940- och 1950-talet var det vanligt att använda restprodukter från sågverk, som till exempel sågspån och kutterspån, för att isolera vinds- och golvbjälklag, medan det i dag nästan uteslutande används olika mineralullsprodukter, som stenull och glasull.
DUBBLA ISOLERFÖRMÅGAN
Mineralull har ungefär dubbelt så bra isolerförmåga som de äldre materialen. Isolerförmågan bestäms av ett så kallat värmeledningstal – lambda – och ett lågt värmeledningstal innebär att materialet isolerar bättre. – Produktutvecklingen pågår kontinuerligt och för våra stenullsprodukter har vi nu kommit ned till ett värmeledningstal på 36 lambda. Men stenullen har också andra fördelar än isolerförmågan. Den kan till exempel inte brinna och drar heller inte till sig fukt, förklarar Lars-Erik Olsson.
Tilläggsisolera Vinden
Den mest kostnadseffektiva åtgärden för att minska värmeförlusterna i äldre hus är att tilläggsisolera vindsbjälklaget. I många äldre hus består isoleringen av endast 10–15 centimeter mineralull eller 15–25 centimeter sågspån, medan dagens byggnormer vid nyproduktion föreskriver en isoleringstjocklek på 50–60 centimeter. – I nybyggda hus med bra tätskikt finns ingen anledning att öka isoleringstjockleken ytterligare – det kostar mer än det smakar. Men i äldre hus som inte är lika täta finns mer att vinna på att gå upp i tjocklek, konstaterar Lars-Erik Olsson.
Redan på 1970-talet lanserade Paroc så kallad lösull som alternativ vid både tillläggsisolering och nyproduktion istället för traditionella produkter som skivor, filt och byggmatta, vilket gjorde att glasullen förlorade sitt övertag som materialval vid bjälklagsisolering. Fördelen med lösull är att den är enklare att lägga genom att den sprutas eller krattas ut samtidigt som den inte ger några skarvar som kan ge upphov till värmeförluster.
– Tänk bara på att en välisolerad vind också blir en kallare vind. I de flesta fall får det inga negativa konsekvenser, men det kan finnas skäl att anlita expertis för att vara säker på att arbetet utförs på rätt sätt och det inte uppstår några fuktproblem, påpekar Lars-Erik Olsson.
Isolering kan anpassas till fasaden
Tilläggsisolering av väggar är förenat med större ingrepp, men icke desto mindre viktigt. Numera finns en mängd olika stenullsprodukter som kan användas, beroende på fasadmaterial. – Det bästa är givetvis om man kan passa på att tilläggsisolera om fasaden ändå behöver renoveras, säger Lars-Erik Olsson. En allmän missuppfattning är att ett tätt hus inte är bra och leder till fukt- och mögelproblem. Men riktigt så enkelt är det inte.
– Däremot är det viktigt med god luftväxling. Tilläggsisolering bör därför alltid kombineras med en översyn av ventilationen. Ett tätt hus som ventileras på rätt sätt är ett hälsosamt hus, säger Lars-Erik Olsson.
Add comment